A Dream Come True

Hej och välkomna Namn: M.D Ålder:25 Bor: Stockholm Status: Förlåvad Yrke: Säljare/ Trygghetsvärd Lite om mig: Jag är en 25 årig tjej/kvinna som bor i Stockholm med min fästman. Är en hård arbetande kvinna samt hemma fru. Där mitt vardags liv är ganska stressig. Jag har 2 jobb där jag jobbar dag och natt obekväma tider och där jag tar hand om allt både mans jobb och kvinno jobb. Jag är född och uppvuxen i Serbien/Beglgrad och jag har bott i Sverige sens år 99. Där min fästman kom år 2011. Han är min första kärlek och sens år 2004 har vi vart tillsammans och nu har vi bestämt oss att ta ett steg vidare till att tillbringa resten av vårat liv tillsammans.

A cinderella story

Publicerad 2014-02-21 01:22:00 i Allmänt,

Tror ni på evig kärlek och kärlek vid första ögonblicken? Jag har aldrig trott på det när jag var yngre. Jag brukade titta på filmer där de altid blir kära vid första ögonkastet och sen lever lyckligt hela sitt liv. Där jag altid önskade mig att det skulle hända mig samma sak. Där en dag det hände. Jag tänkte berätta  min cinderella storry hur jag träffade mannen i mitt liv. Min prins på vita hästen.
 
Allt började sommaren 2004 när jag åkte till Serbien. Året innan 2003 var jag ganska deprimerad min mormor var sjuk och döende och hon var den som betydde mest av allt i mitt liv. Där jag tog det hårt när hon gick bort. Jag hadde känslan av att mitt liv inte hadde en mening utan henne. Där jag gjorde en dum grej som jag skämms över och hamnade på akuten. Jag har även haft det jobbigt under min uppväxt eftersom jag har haft en sträng pappa, som altid hittade en lösning med att ge mig stryg. Men sommaren 2004 när jag var hos mina kusiner träffade jag en liten pojke som är lika gammal som mig och som fick mitt liv att vända upp och ner. Han är min kusins bästa vän. Där jag av en slump träffade han och min morbrors fru presenterade oss för varandra. Jag kommer ihåg som om det var igår hos han stod med ett ben på trappsteget i gården med sina blå jeans, ljus tröja och sin lilla svarta ryggsäck. Där jag gick ner för trapporna i en slow motion gång och jag stirradde på han och han stirrade på mig. När jag kom fram till han så blockerade hela krppen och inga ord kom fram. Där min morbrors fru stod och kolla på oss med ett stort leende. Vi sträckte fram händerna hälsade och presenterade oss och forsatte hålla i varandrs händer ett litet tag. Hjärtat dunkade 400 gånger i sekunden. Där jag insåg där. Han är mannen jag ska gicfta mig med. Sen den dagen började hjärtat att brinna och skrika efter hans namn. Jag kunde inte sova kunde inte äta eller nått annat. Enda jag kunde göra va att tänka på han. Hur han såg ut hur han var uppbygt och hur söt han var. Det gick inte några dagar vi blev tillsammans. Under tiden jag var där sommaren passerade snabbt och det var dags för mig att komma tillbaka till Sverige. Det var hårda tider med massa med tårar. Där han tröstade mig och lovade mig på flygpatsen att det altid kommer vara jag och han och att 3000 km kan inte skilja oss åt. Och hans höll sitt löfte. I månadader pratade vi i telefon samt skicka sms och pratade genom msn. Där jag satt och räknade dag  för dag tills vi skulle ses. Det var 1 gng om året. Ju fler år gick vi var fortfarande tillsammans. Min pappa försökte sabotera massa gånger men vi lyckades endå att va tillsammans. Han var där när jag behövde nån. Han visste varenda en av mina hemligheter. Han visste vad jag går igenom hemma och hur jag mår. Han visste att jag var trött på livet men han gav mig hopp att en dag kommer jag va hans fru jag kommer bära hans efternamn och jag kommer bära och föda hans barn. Bilda vår egen familj. Han lovade att skydda mig och ta hand om mig. Vilket han än idag gör och kommer göra i framtiden också. När jag var 19 tatuerade jag in hans namn. Jag fick höra från mina vänner att jag är sjuk i huvet och att det aldrig kommer håll så länge. Där jag sa till mina vänner att han är den. Ingen trodde på att detta skulle hålla. Tills den dagen han bestämde sig att komma till Sverige. Vi pratade om att jag skulle flytta till Serbien men min pappa gick inte med på det. Blev bara mer problem. Där han bestämde sig att lämna hela hans liv där och komma hit. Det var det svårsate han har gjort i sitt liv. Lämna sin mamma pappa bror kusiner familj vänner allt bara för min skull. Så att jag inte skulle vara olycklig utan han. För att jag inte skulle lägga mig varje kväll med tårar och med ett hjärta fullt med sorg och smärta. Men innan han kom när vi var på semester så poppade han frågan. Jag visste inte om jag skulle gråta eller skrika av glädje. Sens dess har vi varit med varandra och vi kommer vara med varandra tills döden skiljer oss oss. Den kärleken som finns mellan oss två trodde jag att det inte existerar. Men jag hadde fel. Kärlek vid första ögonkastet finns.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela